stormvarning

Det är en märklig sak, att sätta sig ner för att skriva nu för tiden. Stillsam, tyst men helt ofruktsam. Du förstår, det blir blankt. Alla de tankar och känslor som likt kossor i en tornado tumlar omkring i huvudet är helt plötsligt borta. De finns inte där. Borta. Putts väck.
Det är skönt, men frustrerande på samma gång.
Att skriva är en av de få saker jag verkligen är bra på, och jag vill inte förlora det, även för ett par ögonblicks själsfrid...