torsdag 18 september 2008

Bridge Over Troubled Water

Har ni någonsin undrat över vad som utmärker en människa, och förvandlar henne till en person? Hennes åsikter och tankar, hennes känslor eller kanske hennes härkomst.
Jag funderar på om processen går i båda riktningar. Kan man, med "rätt behandling" beröva en människa på dessa? Kan man ta en människa, vilken som helst, och med hjälp av tortyr, psykologisk terror och annat sattyg (både tänkbara och otänkbara), få denna att göra vad som helst.?

Handlar det enbart om vilka verktyg man använder och hur kreativt de appliceras, eller finns det någonting, någonstans, som verkligen definerar oss och som gör oss till oss? Något onåbart, något man aldrig kan ta ifrån en människa och som på något vis höjjer oss över vårt ursprung.

Cynikern (alltså naturvetaren) inom mig säger att människan bara är som alla andra djur, och stundtals mer korkat än de flesta.
Men den verkliga människan..
Hoppas.

Vad anser ni själva?

//Yours truly.

onsdag 17 september 2008

Ingen har lust

De flesta av er har någon gång hört att bibeln är världens mest sålda bok, eller hur? Eftersom jag alltid har varit en förespråkare för förlorade fall skall jag därför berätta vilka som missade förstaplatsen.
På andra plats finns Maos lilla röda, en samling av citat och annan prosa som Mao hann säga under sin livstid. Dessa är de enda två böcker i världshistorien som sålt mer än en miljard exemplar.
Därefter kommer, på tredje plats, det kinesiska lexikonet "Xinhua", av Wei Jiangong.
Fjärde och femte platsen återfinner vi vår kära Mao igen, denna gång författade han själv (mer eller mindre). Sammanlagt har dessa två verk sålts i 650 miljoner exemplar.
På sjätteplats kommer äntligen Koranen, en plats den delar med "a tale of two cities" av Charles Dickens. Båda har sålts i ungefär 200 miljoner exemplar.
På hundrafemtio miljoner exemplar ligger, på sjundeplats, Sagan om Ringen och Scouternas handbok.
Åttonde plats kniper "mormons bok" (MormoN, inte MormoR) med 120 miljoner sålda ex.
Nionde plats, med 107 miljoner sålda böcker och den väldigt lockande titeln "Sanningen som leder till evigt liv", författad av Jehovahs vittnen.
På tiondeplatsen ligger det fyra böcker och trängs.
"De tre representationerna" (Kinesisk ideologisk skrift av Jiang Zemin)
"Tio små neger pojkar" (Agatha Christie)
"Bilbo, en hobbits äventyr (J R R Tolkien)
"Drömmar om röda gemak" (Cao Xueqins)

Fyra av böckerna är religiösa föreskrifter.
Två författare (Mao och Tolkien) har två böcker med på listan.
Sju böcker är Engelska, Sex av böckerna är kinesiska, en från Arabien och en från Hebreiskan.
Av femton verk, är fem stycken skönlitterära och av dem ligger tre på sista placeringen.
Flest sålda böcker från en ensamstående författare på listan.
Mao Zedong(650 miljoner)
Wei Jiangpong (400 miljoner lexikon)
Tolkien (250 miljoner).
På fjärdeplats ligger koranen (200 miljoner), som enligt officiella arkiv författades av Ärkeängeln Gabriel och nedtecknades av Muhammed.

Agatha Christie har egentligen sålt flest böcker (Ca. 4 miljarder), men eftersom endast en av hennes åttio publicerade verk finns på topp tio-listan, tyckte jag inte att hon riktigt hörde hemma där.

Fick ni inte nog, så kan jag också berätta att Harry Potter och dödsrelikerna är tidernas snabbast säljande bok (11 miljoner på 24 timmar). Tidigare rekordet, på nio miljoner exemplar, sattes året innan av Harry potter och Halvblodsprinsen.



(hade jag kunnat rita en hyperventilerande intressesmurf skulle han vara här någonstans..)

tisdag 16 september 2008

Søren Kierkegaard

"Anxiety is neither a category of necessity nor a category of freedom; it is entangled freedom, where freedom is not free in itself but entangled, not by necessity, but in itself."

måndag 15 september 2008

Smells like teen spirit

Jag tror att vi alla har upplevt det någon gång. Magsäcken känns som bly, en klump i bröstet. Och en hjärna som vägrar sluta tänka, vägrar inse att all nattlig analys i världen inte hjälper.
Ångest. Man oroar sig för framtiden eller mår dåligt för drömmar som aldrig slog in i dåtiden. Man har kanske skrikit åt sina föräldrar eller gjort sitt livs misstag.
Ångesten är genast där för att straffa oss, för en sak har all form av ångest gemensamt.

Det suger.

Kirkegaard trodde att ångesten var den naturliga följden av den fria viljan och förmågan att välja. Sartre sade att vi alla är dömda till frihet, och vi lever äntligen i ett samhälle där lite och ingenting hindrar oss från att göra precis vad vi vill.
Jag saknar den gamla tiden. Tiden innan jag läste om franska filosofer, existentialism eller eget ansvar. När jag låg vaken på natten, inte på grund av ångest över dåliga val.
Då sängen var mitt kungadöme, och täcket det slott jag gömde mig i beväpnad med en ficklampa och ett utnött nummer av Kalle Anka.
Tiden då man fortfarande trodde att föräldrarna kunde lösa alla problem, och kittla bort all smärta..

söndag 14 september 2008

Mark Renton - Trainspotting

"When you're on junk you have only one worry: scoring. When you're off it you are suddenly obliged to worry about all sorts of other shite. Got no money: can't get pished. Got money: drinking too much. Can't get a bird: no chance of a ride. Got a bird: too much hassle. You have to worry about bills, about food, about some football team that never fucking wins, about human relationships and all the things that really don't matter when you've got a sincere and truthful junk habit."

Desolation road

Foten landar mjukt på det nedersta trappsteget då morsan springer förbi, på väg in för sin morgondusch. Trots att jag har huvan dragen över huvudet och tittar ner, kan jag inte undvika att höra henne dra efter andan. En helt förståelig reflex, då kroppen desperat försöka mata sitt nervcentrum med tillräckligt mycket bränsle för att den ska kunna förstå vad det är för främmande varelse som brutit sig in i hennes hus. Efter en bråkdels sekund blåses faran av, då hon inser att det är hennes egna son som står i trappan.
Klockan sju. En måndagsmorgon.
Och han, han som inte har inga tider att passa?

Föräldrar blir besvikna på sina barn av många anledningar. Dem sköljer inte av och diskar, tar för lite ansvar, säger fel saker till deras bekanta, äter för lite (eller för mkt), kommer hem för sent eller umgås i kretsar som helt enkelt är fel för honom. Men i bland undrar jag om de någonstans där inne är besvikna, eftersom vi aldrig kommer att vara lika upproriska som dem. Vi kommer aldrig förändra världen lika mycket, röka lika mycket gräs, ha lika långt hår, lika fula utsvängda jeans...
Idag sparkar morgondagens revolutionärer etablisemanget i skrevet då vi med skeva leenden tankar hem musik från nätet, skriver ilskna blogginlägg om FRA-lagen och ignorerar requests på facebook. De revolutionärer som för tjugo år sedan hade hackat NASA från sin lilla garderobsgömma, kämpat mot kapitalet och delat ut kommunistpropaganda på fritiden.

Ibland undrar jag om det faktiskt var bättre förr.

onsdag 3 september 2008

The picture of Dorian Gray

Jag tycker att en intressant bok inte behöver ha rätt. Att försöka vara moralisk ledstjärna, eller söka efter sanningen innebär alldeles för ofta ett handikapp, med en skribent bakom som oftast är alldeles stormkåt över sin egen intellektuella förmåga.
Nej, intressanta böcker ska ha fel, riktigt fel. De ska vara moraliskt tveksamma, vulgära och stundtals groteska, och gärna, väldigt gärna kritisera läsarens uppdiktade världsbild. Och dem ska löpa hela linan ut, inte fega ur och aldrig vika ifrån sitt skruvade ursprung.
Bra texter ger läsaren en bergodal-baneliknande upplevelse, komplett med känslan av negativa G-krafter, skruvar och loopar. Och som ni alla vet är kräkreflexen bara ett tecken på att attraktionen höll vad den lovade..

Och på ungefär samma vis kommer den här bloggen att vara. Den är inte skriven för att vara verklighetstrogen eller sanningsenlig. Den skrivs för att vara intressant.

Observera att stings blogg och sting, inte är samma sak.

There is no such thing as a moral or an immoral book. Books are well written, or badly written. That is all.
*Oscar Wilde*